…eller helt enkelt, en rund mormorsruta.
Jag vet att jag högtidligt lovat och svurit att hålla mig ifrån mormorsrutorna, och inte bara en gång heller…och ändå så halkade jag dit igen. Jag tror till och med att jag offentligt lovat att emigrera till Arktis om någon kommer på mig med att virka igen. Så karaktärsfast är jag. Det ser i och för sig ut som Arktis här hemma i skärgården; jag vill ut och åka skidor och hindra trafiken så mycket jag bara orkar.
En mycket partisk opinionsundersökning från min sida (och en diskret vink från vår webmaster) visar dock att det söks mycket på runda mormorsrutor här på stickskolan. Vilket i sig torde vara en paradox, påpekar språkpolisen.
Men det struntar jag i, så här kommer en beskrivning på en rund ruta. I slutet hittar ni även en variant av denna.
Förra året så blommade jag ut i en hänsynslöst kitschig och glittrig jul, och gjorde slut på 2 kg lurexgarn. Det var hemskt. Det tog ett halvår innan jag var normal igen. Omgivningen har dessvärre inte blivit sig lik än. I år blir det lite mer diskret och hemvävt. Det är ingen rolig syn kan jag lova. Sedan ska jag se hur lång tid det tar för nära och kära att återhämta sig den här gången. Men först blir det runda rutor. Kan med fördel virkas i hemslöjdat, återvunnet och framför allt diskret garn.
Nu är dom i och för sig bara delvis runda – därav namnet “cirkel i en fyrkant”. Att foga ihop bara rundlar är inget jag längtar efter (jag längtar överhuvudtaget inte efter att foga ihop något alls efter alla sådana inlägg). Det är mycket lättare med fyrkanter, och jag gillar lätt.
Som vanligt kommer jag att bli alldeles för långrandig och ha alldeles för mycket bilder, men för att åtminstone någon ska orka läsa till slutet så har jag komprimerat text och bild något litet…
Mönsterbeskrivning på rund mormorsruta (ruta 1)
Ruta 1 syns till vänster i bilden ovan.
Är man osäker på något som jag bara berör lite kortfattar kan man kolla i mina andra inlägg om mormorsrutor, till exempel här om man vill titta lite närmare på grundvarvet nedan.
Grundvarv: virka 4 lm och slut till en ring med en smygmaska.
Varv 1: virka 3 lm och sedan 15 stolpar om ringen = 16 st. Slut med en sm i första stolpen och klipp av garnet (men bara om du vill göra ett färgbyte).
Det blir extra snyggt om man avslutar varvet med den här metoden istället för med en smygmaska – skrolla längst ner på sidan till bild 9. Jag ska visa det en gång till, lite längre fram också, men jag glömde att ta en bild på det efter varv 1, så därför kommer det efter varv 2…
Nu händer det grejer!
Varv 2: (med nytt garn) gå ner mellan första och andra stolpen, hämta upp garnet och virka 3 lm (bild 1). Gå ner på samma ställe och virka 1 stolpe men gör intesista genomdragningen med garnet = 2 maskor på nålen (bild 2). Gör samma sak en gång till = 3 maskor på nålen (bild 3). Hämta sedan upp garnet och dra igenom samtliga 3 maskor (bild 4). Avsluta med 2 lm.
Aha! Jag vet inte om detta har något speciellt namn, men brukar skrivas som “virka tre stolpar tillsammans“. Nu undrar jag ju varför jag inte gjorde det.
Nästa steg: gå ner mellan nästa två stolpar och gör samma sak, men nu byts de tre luftmaskorna ut till en vanlig stolpe, som man inte heller gör sista genomdragningen på; följaktligen kommer man då att ha 4 öglor kvar på nålen i steg 3 på bilden ovan.
I korthet: virka 3 st tillsammans. Fortsätt så varvet runt, avsluta med 2 lm och klipp av garnet. Slut till en ring, och här kommer den utlovade beskrivningen på hur:
Varv 3: gå ner mellan två stolpgrupper och gör likadana stolpgrupper (tjat, tjat…) som på varv 2, men nu med fyra stolpar i varje grupp, dvs. virka 4 st tillsammans. Fortsätt så varvet runt och avsluta enligt ovan nämnda metod (mer tjat…).
Vill man absolut ha en helt rund ruta så slutar man ju förstås här.
Det gör inte jag.
Nä, jag vill absolut ha en fyrkantig rund ruta (ruta 1) så vi går vidare med
Varv 4: är likadant som det avslutande varvet på en helt vanlig mormorsruta: 3 stolpar mellan varje stolpgrupp på föregående varv, förutom i hörnen där det virkas två stolpgruppar, bestående av dubbelstolpar.
En dubbelstolpe virkar man genom att linda garnet två ggr runt nålen innan man går ner i avsedd maska, hämta upp garnet och dra igenom de första två “öglorna” på virknålen, gör ett omslag, dra igenom nästa två öglor, ett omslag och dra igenom de sista två öglorna (bild 1-5). Förmodligen vet alla vad en dubbelstolpe är utan att jag orerar om det.
Alltså – *3 st (en stolpgrupp), en lm mellan varje stolpgrupp (3 ggr), och i hörnen 3 dst, 2 lm, 3 dst.
Upprepa varvet runt. Klart!
Nu hoppas alla på att hon är klar. Icke! Julstämningen står som spön i backen så det blir en till variant.
Naturligtvis skulle det ha varit passande med lite röda toner, men jag har svårt för rött. Har ingen aning om varför, men rött ingår vare sig i mitt färgspektrum eller garnansamling. Jo, ett nystan har jag, men vägrar att använda. Jag tycker att det är jättefint på andra, och står ofta och oh-ar och ahh-ar i garnaffären och klämmer på härliga vinröda, djupröda, ljusröda garnhärvor, men aldrig att jag skulle ha det på mig. Det är likadant med lila. Det funkar bara inte. Jag får utslag.
Jag har däremot en förskräcklig mängd garn i olika grå, gröna och blå skiftningar. Mer än jag kan göra av med på en livstid. Mitt arv till eftervärlden kommer att bestå av 42 hittills okända grå nyanser av tveksamt ursprung.
Mönsterbeskrivning på rund mormorsruta (ruta 2)
Så nu blir det grönt i ruta 2.
Visserligen inte en särdeles revolutionerande variant av den förra rutan, måste jag erkänna. I själva verket är det bara ett varv som är lite annorlunda.
Grundvarvet och varv 1: virkas på exakt samma sätt som ruta 1.
Varv 2 virkas enligt följande: (jag har tjuvstartar lite bara för att man ska se hur det ser ut)
Gör ett omslag om virknålen, gå ner mellan två stolpar från föregående varv, och dra upp en lång ögla = 3 öglor på nålen (bild 1).
Gör samma sak ytterligare två gånger tills du har 7 öglor på nålen (bild 2-4). Sedan:
Gör ett omslag till och dra igenom samtliga öglor på nålen (bild 1-2).
Förslut med en luftmaska och gör sedan ytterligare en lm (bild 3) innan det är dags att göra om hela paketet mellan nästa två stolpar.
Och det var det.
Inte heller vet jag om den här maskan har något speciellt namn, men på engelska heter det “puff stitch”. Om någon läsare där ute vet vad det kallas får ni gärna lämna en kommentar och berätta för mig, så blir jag glad. Det är enklare att skriva “virka en puffmaska” istället för ” dra garnet…..12 ggr och sedan..runt nålen…nästa maska bla bla”. Förmodligen lättare att förstå också.
Jag kanske ska kalla den för puffmaska helt enkelt? På utrikiska finns dessutom popcorn stitch, bubble stitch, roll stitch, bullion stitch osv, samt en maska som ser ut som lutande tornet i Pisa. Förtjust i dåliga svengelska översättningar som jag är så ser jag en värld av möjligheter öppna sig. Nåväl.
Varv 3 och 4: virkas på samma sätt som i ruta 1. Svårare än så var det inte.
Ta-dah!
Den grön-blå-gula rutan ligger underst eftersom jag skam till sägandes inte orkade virka färdigt den…har ni också surfat runt och tittat på alla dessa fantastiska bloggar med vackra hem, bilder på en tekopp med en stickning brevid, hembakat på fina fat med en vacker blomma på och virkade, personliga prydnader överallt? Välstädat är det också.
Jag säger bara Ha! Inte hemma hos mig. Så efter halva ruta 2 gav jag upp; jag var jättehungrig och hade klara svårigheter med att hitta fram till kylskåpet eftersom vägen var barrikaderad av garn, barn, katter, papper, skräp, konstiga rester från frukosten och gammal disk. Jag var dessutom alldeles för svag i det läget för att ge mig på kokosnöten jag hittade mitt i alltihopa, och i ett i svagt ögonblick trodde var ett garnnystan.
Tills nästa gång,
//Johanna
