Naturfiber
Garnet är själva ingrediensen i din stickning. Hur duktig du än är på att sticka så kan du aldrig tillföra kvaliteter till garnet som inte finns där. Garnet är oerhört väsentligt och avgörande för hur resultatet på det du stickar blir. Allt garn produceras av fibrer av olika slag som man sedan spinner.
Det finns naturfibrer och det finns konstfibrer. Till naturfibrerna hör som namnet också avslöjar det som kommer från naturen, djurfibrer (proteiner) som ull, alpacka, mohair, cashmere, angora, kamel, silke. Till naturfibrerna hör också växtfibrerna (cellulosa) bomull, hampa, lin, jute mm.
Fårull
Ullens egenskaper är många och goda. Den är slitstark, elastisk, håller värmen bra och är tacksam att färga. Ull kan faktiskt absorbera vatten upp till en tredjedel av sin egen vikt innan du känner av vätan. Förmågan att absorbera men även avlägsna fukten långsamt ger ullen en suverän isolerande egenskap. Ullen kommer från olika fårsorter som skiljer sig något från varandra. Lammullen är den varmaste och mjukaste ullen, och kommer mycket riktigt från lammens första klippning. Merinofåren har en mycket lång och mjuk päls och anses av många tillhöra den finaste ullen. Merinoullen har varit i blåsväder i omgångar då man ifrågasatt den mulesing som fåren blivit utsatta för i främst Australien. Men långt ifrån all den merinoull som säljs kommer från dessa fårfarmare som använder denna metod fortfarande, handlar du merinoull i Sverige är risken liten då vi är så medvetna om detta. Fårsorterna är många, vi har även egna inhemska som gutefåret, ryafåret, svenska allmogefår mm.
Alpacka
Alpackan är ett lamadjur som tillhör kamelfamiljen som främst finns i Peru. (Finns två olika: Suri och Huacaya, där Huacaya är betydligt vanligare). Alpacka ullen är varmare än fårullen, det beror på att den har mikroskopiska fickor i sina fibrer som isolerar luften. Alpackans fibrer är långa, mjuka och glansiga och fria från lanolinolja (ett fett som finns i ull). Alpackan är därför också allergivänlig eftersom den inte kräver starka kemikalier (till skillnad från fårull) för att skilja lanolinet från ullen som ofta lämnar irriterande rester.
Mohair
Mohair kommer från angorageten, som har sitt urspung i Turkiet i Ankara området (tidigare kallat Angora). I dag är Texas största mohair producenten. Typiskt för mohair är att den är väldigt lätt, för övrigt har den ullens alla goda egenskaper förutom att den inte är lika elastisk. Det är vanligt att man blandar upp mohair med ull eller nylon för att hålla ihop fibrerna bättre. Kidmohair är helt enkelt den ull som kommer från Angoragetens kid, den är något tunnare och mjukare.
Cashmere
Cashmere fibern kommer från Kashmirgeten mage. Detta garn anses vara lyxgarnet nummer ett. Man kammar av håren på getterna en gång om året och klipps alltså inte. En av dess mest kända egenskaper är att det är så mjukt, det håller värmen och är elastiskt och det är också mottagligt för färg. Det är ett exklusivt garn då det är relativt begränsad produktion.
Angora
Angora kommer från angorakaninen. Det är väldigt mjukt, lent, varmt och lite luddigt. Angorahåren är ganska korta, därför är det vanligt att man blandar upp med andra fibrer. Karakteristiskt för angoran är att den fäller en del genom att fibrerna är så korta.
Silke
Silket kommer från silkesmasken och inte från hår, men tillhör ändå djurfibrer då de långa filamenten masken spinner är ett protein. Ett filament kan bli upp till 1500 meter långt! När masken har spunnit färdigt kokongen nystas den upp (stackars masken…), man spinner sedan dessa kokonger till silkesgarn. Silkets mest kända egenskap måste vara dess lyster, att det är mjukt och lite frasigt och har ett fint fall. Den är en bra isolator och tar inte upp värmen så bra vilket är skönt i varmare klimat. Silke är förhållandevis dyrt då framställning är väldigt krävande.
Bomull
Bomull kommer från en planta av släktet Gossypium. När blommans kapsel vissnar bildas långa fröhår. De är av dessa man tillverkar bomull. Bomull växer i varma klimat över hela världen, men kanske mest i USA, Kina och Indien. Bomull är inte lika elastiskt som ull och har därför en tendens att töja sig, å andra sidan är bomull lätt tvättat då det är starkare när det är vått. Merceriserad bomull är jämnare och har mer lyster, den krymper heller inte lika mycket. Man behandlar bomullen med natronlut och sedan sträcks bomullen, en process som uppfanns av John Mercer.
Lin
Lin utvinns ur stjälken på linplantan som är en jordbruksgröda. Plantan skördas genom att ryckas upp med rötterna, sedan följer en omfattande process för att kunna spinna linet till garn. Lin är som bomull starkt fast glansigare, det saknar också elasticitet och som alla vet så skrynklar det lätt, en egenskap som dock är en del av linets karaktär. I handstickade plagg märks det dock inte på samma sätt. Linfibern är tung, därför spinner man oftast relativt tunna garner.
Andra växtfibrer som spinns till garner är: hampa, jute, sisal och bast, de är ganska stela och kan göra att de är svårt att få handstickningen jämn. Men å andra sidan vill man kanske inte alltid det beroende på vad man gör…
Syntetfibrer
De mest kända syntetfibrerna är akryl, polyamid (nylon) och polyester. De är lättskötta, töjer sig inte och de är billigare än naturfibrer. Däremot råder det delade meningar bland många stickare om deras övriga egenskaper. De är inte bra på att hålla fukt och kan därför kännas lite klibbiga, de noppar sig lätt och har inte den levande känslan i plagget. Många tillverkare kombinerar dock syntetfibrer/naturfibrer för att tillföra vissa egenskaper som styrka och elasticitet.