Johannas julpyntsföljetong del 4

En glittrigare, kitschigare jul – 4:e advent!

[spacer size=”15″]

[spacer size=”5″]Hej, tomtegubbar slå i glasen…börjar ni känna av den där juliga stämningen än? Far har tagit in granen, mor fejar och putsar, det fjärde ljuset tänds..och så förstås barnen som glimmar och tindrar, det får jag inte glömma. Har de små glimrat i tre söndagar hittills ska de väl banne mig glittra i dag igen.

Ja…till tonerna av denna inspirerande lilla ramsa kan man väl inte annat än brista ut i klang och jubelsång. Jag är, min vana trogen, alldeles för sent ute; men jag SKA skaffa gran, och jag SKA julstäda, och jag SKA göra färdigt alla julklappsinköp; jag väntar bara på rätta tillfället. Tack och lov insåg min mor och min syster för länge sedan att jag inte var något att räkna med när det gäller att göra julmat, så det slipper jag i alla fall. De senaste 10 åren har det fallit på min lott att göra ris a´la Malta, vilket jag hjälpligt klarar av med färdigköpt risgrynsgröt. Jag gillar inte ens julmat; brukar pressa i mig lite grönkål och en bit Janssons. Och en sju-åtta tallrikar av nämnda risamalta (som det heter hos oss)….men sedan är jag vanligtvis ganska mätt.

För att tala om något annat; det är dags för julpynt igen.

I och med detta sista avsnitt av julföljetongen lovar jag härmed dyrt och heligt att aldrig, aldrig mer ens så mycket som att titta åt glitter och lurexgarn. Igår roade jag mig med att fundera på hur läsarna tror att det ser ut hemma hos mig – glitter och glamour i varenda ledigt hörn. Faktum är att jag är ganska sparsmakad och en ivrig förespråkare av 50-tals estetik. Och musik. Visserligen får jag alltid sy ut klänningarna, ity damerna på den tiden var födda med getingmidja och i övrigt minimala mått.

Nä, nu tappade jag tråden igen. Julpynt, alltså. Jag måste erkänna att inspirationen har trytit lite på sista tiden, med julstress och allt, men lite virkat ska det bli ändå. Och ståltråd. Jösses, jag gillar verkligen ståltråd. Idag ska det viras hjärtan av alla de storlekar och former.[spacer size=”25″]

[spacer size=”25″]De huvudsakliga ingredienserna är ståltråd, avbitare, garn och virknål. Av ståltråden klipper man lämpliga längder och virar ihop till vad man nu vill – idag blir det hjärtor små.

[spacer size=”25″]Sedan ska det virkas. Börja med att göra en löpögla om virknålen.

[spacer size=”25″]Sedan virkas det bara fasta maskor runt om; ju fler dess bättre. Tja, inte riktigt, men är det för få så kommer ståltråden att titta fram både här och där.

[spacer size=”25″]Efter första varvet med fasta maskor kan man antingen nöja sig, eller fortsätta och virka en liten spets. Hängaren består bara av en radda luftmaskor.

[spacer size=”25″]Kors i taket , men den här gången minimerade jag glittret och hoppade över spetsen:

[spacer size=”25″]I alla fall på det ena hjärtat…det andra ser ut så här:

[spacer size=”25″]Först ett varv fm, sedan åkte lurexgarnet fram och med det virkade jag smygmaskor längs hela varvet. Lite glamour måste man ju ha, så för säkerhets skull fifflade jag dit några pärlor också, med hjälp av tunn, tunn silvertråd. På det här hjärtat lämnade jag en lång bit ståltråd längst ner, så om man vill kan man trycka ner det i en blomkruka, eller på annat olämpligt ställe.

Det här var ju inte mycket till mönsterbeskrivning, märker jag. Mera lite inspiration förhoppningsvis. Man kan till exempel göra fler, och få en hel girlang, eller ett JÄTTEstort och hänga på dörren. Eller vira helt andra former än hjärtan. Man kan göra små och dekorera julbordet med, och man kan hänga i granen. Man kan hänga dem på ett mörkt ställe och hoppas att någon fastnar…

Nä, hörrni, nu ska jag grava julskinkan och dricka glögg. Med detta avslutar jag nu årets julpyntsföljetong – HURRA! (pukor och trumpeter, fyrverkerier och tomtebloss)

Från oss alla, till er alla – EN RIKTIGT GOD JUL!

//Johanna

[spacer size=”45″]