.

Johanna

“Never in my life att jag ens tänkte ta i ett par stickor”

Igår satt jag på vårt lokala stickcafé och bläddrade i en ny stickbok. I eftertexten berättade författarinnan hur hon sedan 4 års ålder suttit i sin mormors knä och av denna frodiga dam lärt sig aviga och räta, ett intresse som sedan följt henne genom livet.

Min mormor var sömmerska och proffsstickerska; min mamma gick i hennes fotspår – under min uppväxt gick jag klädd i hemstickade, hemsydda kläder. Resultatet blev naturligtvis det förväntade – never in my life att jag ens tänkte ta i ett par stickor! Hellre dör jag, tänkte jag obstinat. Det löftet höll jag faktiskt ganska länge. Numera hör jag, trots denna tidiga erfarenhet, till den skara unga och gamla damer (och herrar) som får något lätt religiöst i blicken när de känner vittring av en garnbutik. Till råga på allt kommer jag på mig själv med att utstöta märkliga, atonala läten när jag håller i en särdeles trevlig garnhärva från något exotiskt land. Och mycket riktigt – sonen klagar idag över hur hans mamma ständigt försöker pracka på honom diverse stickade långkalsonger och annat otyg. Som mammor, flickor, kvinnor och män har gjort i långliga tider. Hantverk är varaktigt, av varaktiga material, rätt från naturen in i vardagsrummet. Idag är det kanske inte längre en nödvändighet att sticka (tycker en del…) men skaparglädjen är densamma, och det är en välkommen motvikt till det annars ganska högt uppdrivna tempo vi lever i. Jag är således, som ni hör, helt och hållet omvänd. Så kan det gå. Och det kan gå långt – nu ska människan blogga om garn och stickning också! Det är ingen hejd på eländet tydligen.

En mer formell presentation av mig själv skulle innehålla; mitt namn – Johanna. Min ålder – hopplöst omogen 41-åring. Allmän läggning och disposition – inte helt felfri…men med charm och åtminstone en fungerande hjärnhalva ska det nog gå ändå. I övrigt glad och gemytlig. Tycker jag själv. Ibland.

Ja, efter denna kanske något märkliga inledning så går vi då över till väsentligheterna, det vill säga garn, och allt man kan och bör (eller inte) göra med det. Tanken är att som komplettering till stickskolan bidra med en mängd mer eller mindre nödvändiga tips och trix som kan förenkla och förhoppningsvis försköna arbetet. Förmodligen kommer det att då och då slinka med annat också – bra länkar, bilder, lite inspiration, garn man inte klarar sig en dag till utan, vad man gör när masktätheten inte stämmer men i alla fall vill sticka just det mönstret man har bestämt sig för, och så vidare, och så vidare.

Så, jag hoppas detta kan bli till glädje för andra ohämmade entusiaster som likt mig själv har suttit uppe till fyra en morgon fullständigt försjunkna i en trasslig härva och ett par stickor.

/Johanna

Maria

Jag driver Garnföretaget Muchis AB som sålt garn och Knitkits på nätet sedan 2008.
Tillsammans med Lena Ringstad har jag nu också startat denna sajt stickskolan.se. Jag kommer blogga om företeelser i ”stickvärlden”, om nya trender, om egna idéer, uppslag, komma med tips och inspiration förhoppningsvis, det ska bli oerhört roligt och spännande.
Du är varmt välkommen att kommentera mina inlägg. Vi ses.

/Maria Jäger